Om det mot förmodan skulle finnas kvar någon som har tålamod nog att titta till bloggen kan jag säga - JAG LEVER! Jag har inte irrat bort mig bland hyllorna på Bauhaus, jag har ej heller legat dödssjuk i "Knoefeber" (svininfluensa). Jag har helt enkelt inte orkat att sätta mig ner för den obligtoriska dagboksnoteringen - simple as that!

Men jag lovar, det ska ske bättring. Hoppas jag... Att arbeta heltid har varit mer påfrestande än jag kunnat tro. Det var bra länge sedan som man tittat på klockan vid 21-snåret och insett att man är redo för kudden, men så har det varit större delen av tiden som flytt. Svintrött inte svininfluensa...

Det är kul men som sagt väldigt ansträngande på arbetsfronten just nu. Kan bero att man inte jobbat heltid på ett år. Sommarjobbet blev förlängt en månad och chanserna att upprepa detta ser kanske inte så ljusa ut, men som chefen sa när jag försökte känna honom på pulsen häromdagen - Det kommer att koma ut en tjänst om några veckor, SÖK! Det som talar mot mig är att jag inte varit där så länge, det finns så att säga några på förtur. Men samidigt så är inte vvs-avdelningen den populäraste av avdelningar då det kräver en del kunskap. Så det återstår att se, kontraktet går ut 13 september iaf. Efter det blir det väl att besöka arbetsförmedlingen, igen...

Vad har då hänt de senaste veckorna??

Det absolut största är utan tvekan att sonen börjat i SKOLAN. Den lille skiten går i skolan, förskoleklass, men ändå. Om tretton år så kommer man stå där med ett lätt pinsamt plakat utanför skolan och förmana honom att inte dricka sig redlös innan studentmiddagen är klar... Eller inte dricka sig redlös överhuvudtaget var det visst.

Slut på sovmornar och bolibompa, nu är det frukost klockan 7 som gäller för att sedan transportera sig till skolan. Skönt att man bor som man gör så det inte är så långt till dito.

Än så länge upskattar han skolan och tycker att det är kul. Att läsa och skriva har han varit duktig på ett bra tag nu, och då inte bara att skrvaav något som står framför honom utan även att ta ord "ur luften" som passar in ex leken.

För några veckor sedan så lekte han doktor i lekrummet och tjatade febrilt på mamma att komma och besöka honom. Då mamma var upptagen med annat så tröttnade han och skrev in sig själv i journalen;

OLIVER PASJENT

Med bakvänt J, men ändå. Liknar papppa i samma ålder...

Veckan innan skolan började så var nervositeten så påfrestande att bara man nämnde skolan så fick man ett utbrott till svar. Nu är det dock ändring och nervositeten har släppt, mycket tack vare att de är samma gamla kompisar som förut och de är trots allt bara sex stycken i klassen. Mycket behändigt.

En viss panik spreds sig i femåringens sinne när skolan väl börjat;

 - Mamma, min hjärna funkar inte. Annars när jag är tyst så tänker min hjärna massor av saker men nu när jag är tyst så händer ingenting!

Den lilla fröken går kvar på samma dagis, men hör nu till de största barnen på avdelningen. Trots är något som har utvecklats till en konstart och framförallt så har det satts sig på öronen och stämbanden. Undrar om man kan vaccinera mot det oxå?


Nu bär det av till Ikea för inhandling av två transformatorer till taklampan i köket, har bara varit släckt... vet faktiskt inte, men väldigt länge är det iaf.