När frukosten är avklarad och förpassad till diskmaskinen, som för övrigt alltid har en förmåga att var full av ren disk, utbryter det daglig jubelvrålet, antingen från den lilla eller den stora. Och det är inte så att de har upfunnit någon ny lek som de kan leka TILLSAMMANS, nej den här gången handlar det om vems ballong som är vems och var denna någons ballong befinner sig just nu..

Denna lilla oroshärd fortsätter att pyra och pappa får, trots sin utbildning i internationella fredsbevarande insatser, en rejäl prövning i fredsmäklarens ädla yrke. Funderar på att bli sidekick till Robban Aschberg i Grannfejden.. Detta är nog livet för de flesta flerbarnsföräldrar, men det är ett faktum - syskon bråkar, that´s it! Denna lilla dispyt eskalerar och får till slut persioden 1939-1945 att verka som ett sandlådegräl om hink och spade. Detta slutar med att samtliga ballonger förpassas till onåbar höjd i väntan på mörkrets inbrott då små barn sover och ballonger oförklarligt försvinner. Usch vad grym världen är ibland.

En annan reflektion är att ljudvolymen är deras främsta vapen i kriget mot varandra. Det man inte ska glömma är att de självklart är de mest underbara små varelser som finns på denna jord, sina konflikthärdar till trots. Men vetskapen om att de kan leka TILLSAMMANS gör det hela bara mer frustrerande för osss som får ta smällen att mäkla fred. Det finns säkert en mängd "förstå-sig-påare"som har en uppsjö ideér och tankar om vad som är rätt och fel även i dessa situationer. Men jag kan inte komma ifrån det, ibland är MINA BARN BILLIGA!

Detta var fram till lunch. En liten vapenvila lades sent in till fredsbevarna (läs; mamma & pappa),

-Vi vill bada!!

Sagt och gjort, mamma tar på sig rollen som badvakt medans pappa ägnar sig åt sin nya hobby, bloggandet. Den stora har vissa problem med att respektera kamerans illvilja att bli blöt under det numer frekventa dokumenterandet utav familjens göromål. En, två,tre, fyra tillsägningar med stigande ljudvolym gör susen. Hur ska pappa få bra badbilder utan att man får plaska, det är för honom en gåta.. Den lilla vägrar bestämt att hopöa ner i poolen, utan ska sitta på kanten på stegen och doppa (sparka vatten på storebror) fötterna. Efter en del övertalning så kan hon iaf  komma med mamma ner i poolen, men fortfarande med fötterna som en flamingo, prydligt ihopvikta under kroppen. Men lagom till lunchrasten kommer genombrottet - E tar botten med sina små 22:or och lyckan är total hos samtliga inblandade. =)

Inte bada, bara skvätta!






Inte nudda botten. -Mamma du håller!

Nu tycker frun i huset att jag ska resa på mig och sysselsätta barnen. Metoden hon använder är att på något mystiskt sätt få slangen till slangvindan som står placerad bakom ryggen på undertecknad att lossa och därmed spruta vatten över dator, telefon och kamera. Barnen får sig en utbildning i det grova språket och frun står och fnissar märkligt långt från händelsens centrrum, slump eller inte - ni avgör.

Funderar på att utbilda även C i elektronikens totala illvilja att bli blöt, väntar dock till mitt saldo visar gröna siffror istället för som nu ILLRÖDA. Minussidan har ett visst övertag för tillfället, men blir det utlovat bad med kottarna, vem kan vara sur då?!